fredag 20 juli 2012

Lägervecka med rivstart

Den andra och sista träningsveckan i Jönköping är avslutad. Vi bjöds inte på något vidare väder men vi har tröstat oss med standardkommentaren "det kommer säkert vara så här i London också". Allt för att det ska kännas lite bättre att huttrandes sätta sig i kanoten med långt underställ, långa tights och vindväst. Hur vädret kommer vara i London återstår att se men än så länge går förberedelserna bra! Den sista lägerveckan i Sverige startade dessutom med en överraskning som jag sent ska glömma.

Klockan 16 i måndags hade vi bestämt tid med Bengt och Leif från SOK, Bengt ringde lite innan och mumlade något om att det var fel på båten så han och Leffe skulle testköra den innan vårt pass. En kvart sena kom jag och Karin ut på vattnet, varpå Bengt och Leffe kommer körande emot oss och Bengt står upp i båten med kameran i högsta hugg och jag hann tänka något i stil med - nu får han ju lugna ner sig, det är ju bara uppvärmning. Men innan jag hinner tänka klart hoppar tre personer till upp ur båten, iförda sverigeoveraller och med svenska flaggan i högsta hugg. Det är mina gamla fina kanotkompisar Isa, Yrsa och Malin! Jag såg direkt vilka det var men fick överhuvudtaget inte ihop situationen. Efter ett tag föll pusselbitarna på plats och gud vad glatt överraskad jag blev! Vi hade sedan världens bästa hejaklack under passet och efteråt åt vi middag tillsammans. Trevligaste kvällen på länge! Eller som Leffe sa - Det här var väl sommarens höjdpunkt! Malin fyllde i med att OS nog blir sommarens höjdpunkt men än så länge är jag inne på Leffes linje ;)

Med en sådan start på veckan var det liksom lite svårt att komma upp på samma underhållningsnivå igen men vi har gjort vårt bästa med några trevliga fikor, bland annat med Henriette Engel Hansen och Emilie Fournel. Jag glömde både dator och mobilladdare (och typ resten av sådant man behöver) hemma så den övriga tiden mellan passen gick åt till att stretcha min lite krånglande rumpa och läsa böcker. Min syster sa när jag pratade med henne att hon fick känslan av att jag låg inlåst på ett rum i Jönköping och stretchade hela dagarna. Inte riktigt så illa var det lite småtråkigt blev det emellanåt. Det positiva var att jag längtade till eftermiddagspasset varje dag!

Idag är det bara en vecka kvar till OS-invigningen, det känns helt galet. Tiden har gått så fort det sista men det gör inget för jag börjar känna mig förberedd. Förberedd och förväntansfull, det kommer bli kul det här! Apropå att det är nära nu så började den så kallade olympiska perioden i veckan.  Det innebär vissa regler då det gäller kommersiella rättigheter. Jag får uppdatera bloggen men jag får inte göra reklam och därför inte ha några sponsorer här på sidan.


Även om himlen ofta var grå var Vättern oftast fin!
Stretchar baksida
Första och sista dagen hade vi sol, under detta pass hade vi dessutom bästa hejaklacken!
Isa, Yrsa och Malin
Sommarens höjdpunkt!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar