Löptävlingen i lördags gick bättre än jag trodde, 44.33 blev tiden och jag sprang in på en 5e plats i damklassen som hade runt femtio startande. Jag trodde verkligen inte att jag skulle komma under 45 minuter så jag måste vara nöjd! Jag sprang med GPS och planen var att hålla mig under 4.45-tempo. Jag såg i början att det gick väldigt mycket snabbare och efter tre kilometer började jag tro att jag nog hade öppnat lite för hårt. Sänkte då farten något och vid sex kilometer började det kännas riktigt bra igen, jag ökade farten lite igen men vågade ändå inte trycka på för hårt. Dels för att jag inte visste hur banan såg ut och dels för att jag har lite dålig uppfattning om hur mycket mjölksyra mina ben tål. Med facit i hand tål dom nog lite mer än vad jag trodde så nästa gång ska jag släppa lite på spärrarna. Jag var trots allt trött då jag kom i mål och roligt var det också, åtminstone efteråt! Under loppet undrade jag några gånger varför jag alltid hamnar i situationer där det gäller att pressa sig till det yttersta...
Och nu är det alltså snart dags igen, att pressa sig till det yttersta alltså. Jag börjar dock få en oroväckande ond hals men det hinner förhoppningsvis vända.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar