Tillbaka i verkligheten

Ja det är lite så det känns att vara hemma igen. Under en väldigt lång tid har det mesta handlat om kanot, om OS, om att vara i form, om att prestera, om att inte bli sjuk, om att njuta av en fantastisk upplevelse samtidigt som man är mitt uppe i den. Och så vidare! Den här OS-resan med allt vad den har inneburit har varit helt otroligt rolig! Men samtidigt är det skönt att släppa allt nu och just precis som jag skrev i rubriken, vara tillbaka i verkligheten. Säsongen har utöver att vara väldigt rolig, inneburit en hel del press, inte minst i början då vi hade kvalet framför oss. Men vi klarade det och kan nu se tillbaka på en säsong som absolut tillhör de bästa i min kanotkarriär.

De sista dagarna i London var helt grymma. Vi såg seminfinalen i handboll där Sverige vann över Ungern, vi var på Friidrott och såg Mo Farah vinna 5000m inför en galen hemmapublik. Inte nog med detta, vi fick dessutom se Jamaica slå världsrekord på 4x100m och allt detta från första parkett på hedersläktaren, detta kan ha varit min bästa idrottsupplevelse ever! Denna kväll toppades dagen efter med handbollsfinalen där Sverige vann silver och en avslutningscermoni som jag sent kommer att glömma!

Fina minnen som jag ska försöka återspegla med bilder.

Efter vår B-final som var ett grymt bra lopp, kanske det bästa vi har gjort någonsin

Jag brukar ha lätt för att ta ut mig men jag har nog sällan blivit så trött som efter detta lopp

En aning återhämtade och väldigt nöjda efter att ha avslutat OS på ett bra sätt

Familjen Nordlöw som inte riktigt lyckades med att titta in i kameran

Här gick det bättre, Anders och syster Jenny

Nagelfix i OS-byn, Naprapat Thomas ser också sugen ut

Olympic Park med alla arenor sett från Athletes Village

Vardagsrummet i svenskhuset, här kunde man följa det mesta

Karin och jag är nöjda över våra VIP-biljetter till Friidrotten

Bra tryck inne på stadion!

På handbollsläktaren hejades och skreks det för fulla halsar

Sofia, jag och Karin under avslutningscermonin som var häftig!

Spice Girls rullade in  på scenen och jag var inte den enda som hade kameran uppe