Tid för vila och återhämtning

En tuff tävlingsperiod avslutades i helgen med världscupen i Duisburg. Med en sjunde plats i A-finalen på K2 500m och en fjärdeplats i B-finalen på K1 500m är jag nöjd med helgen. Jag kände mig som en urvriden disktrasa då jag satte mig på planet hem igår eftermiddag. I morse vaknade med den ondaste halsen i mannaminne. Jag tar det som ett tecken på att det är dags att ta det lite lugnt.

Det var många lopp i helgen och i den hårda konkurrensen kan man inte direkt spara på krafterna. Trots att både jag och Karin körde flera distanser tycker jag att vi körde riktigt bra i finalen på K2 500. Med fyra tiondelar upp till femte plats kändes en sjundeplats som ett bra resultat. Vi var inte jätterappa i finalen men vår lopplan fungerar väldigt bra och i kanoten känns det stabilt. En bra grund att bygga vidare på med andra ord!

Mina K1-lopp kändes lite tunga. Jag hade ingen lätthet i paddlingen och jag hade lite problem med att lägga upp loppen på ett bra sätt. Efter B-finalen i K1 var det såååå skönt att sätta sig i K2:an och känna den snabba känslan! Att paddla K2 är lite som att paddla K1 i medvind fast ännu bättre, helt min grej :) I övrigt var helgen i Duisburg riktigt bra, fina svenskresultat från både veteraner och nykomlingar, strålande sol och bra stämning i truppen. Då är det roligt att vara på tävling!

Förresten så måste jag återigen länka till Christian Svanqvist. Den här gången har han skrivit ett så fint inlägg om Anders som nu lagt paddeln på hyllan. Genom åren har vi blivit vana vid att ha Christian på gästsängen i vardagsrummet några gånger under somrarna. Till en början med matpengar från sin mamma i fickan och O'boy som främsta föda. På senare år i lite vuxnare form med kaffe i koppen och äggkok på eget initiativ.

Fina killar de där Svanqvist och Svensson