Det här med elitidrott...

Att elitidrott inte är någon friskvård har jag konstaterat för längesedan. Att det alltid gör ont någonstans i kroppen märkte jag efter att jag fyllt 25. Att det blir värre av att vila har jag haft på känn något år och förra helgen fick jag det bekräftat.

Min rygg har varit lite risig ett tag, inget som jag inte kan stå ut med men sådär lagom irriterande. Rehabträning är påbörjad och jag vet vad jag ska göra för att hålla den i schack. Till en början trodde jag att vila skulle hjälpa men där hade jag fel. Förra torsdagen kändes det i princip bra, perfekt tänkte jag eftersom vila var inplanerad på fredag. Oj vad jag misstog mig! Jag kände mig som en 90-åring under lördag och söndag, sedan kom kroppen igång och under veckan har det blivit bättre och bättre.

Idag är fredag och återigen vilodag, något som jag hade glömt då jag vaknade tidigt imorse men kom på tre minuter senare - skön känsla! Hur som helst, med min nyaste erfarenhet färsk i minnet kom jag fram till att jag nog ändå skulle behöva röra lite på mig. Mycket passande var det då att styrketräningsgurun Leif från SOK var i krokarna och ville träffas. Efter lite gym- och träningssnack körde vi ett lättare pass med fokus på teknik. Givande, inspirerande och förhoppningsvis helande! Om ryggen känns bra i morgon är det bara att bita i det sura äpplet och acceptera att helvila är ett minne blott...åtminstone tills ryggen är bra.

Igår var jag återigen på Ryrsjön. Denna gången tillsammans med Karin och Bengt, vi körde (eller rättare sagt jag och Karin körde medan Bengt kollade på) ett bra startpass där vi slipade lite på starttekniken. Två andra som kör samträning är Christian och Anders, just nu är metoden datorspelande, jag hör konstiga ljud från vardagsrummet. Appropå samträning är VM-laget uttaget, kika in här om du är intresserad! Ett litet frågetecken för min och Karins start på K2 200, det ligger lite dumt till i programmet så vi får se hur det blir med det.

Jag, 23 år yngre och en aning mer välsmord i lederna...